Avskrivning av skatteskuld

Written By: Kacklar.nu - Dec• 18•11

En skatteskuld preskriberas såsom ‘aktiv’ skuld efter fem år. I praktiken innebär detta att ansvaret för att driva in den lyfts från Kronofogden, tillbaka till skattemyndigheten. Skulden kvarstår hos skattemyndigheten såsom ‘passiv’ sådan, vilket innebär två saker:

- Du slipper få inbetalningskort rörande skulden i brevlådan. Allt sådant upphör. Eventuella nya skatteskulder bakas ej samman med den gamla utan behandlas separat.
- Om du t.ex. det sjätte året får ’tillbaka på skatten’ så får du ändå inte ut pengarna. De kvittas mot din ‘passiva’ skuld.

 

Hur det räknas: från det året skulderna uppkomm + fem hela år. Om En skatteskuld som uppkommit 2006-02 preskriberas 2011-12-31.
Årskiftet gäller alltid.

Skattemyndigheterna uppger att det räknades från när beslut om upptaxering skett och 5e årets årsskift.

 

Preskription betyder att skulden är för gammal och att inget har hänt med den och då avskrivs den. Skulden försvinner inte ut i cyberrymden direkt, man kan fortfarande betala den om man vill det.( Och det vill ju många? ) men det finns inte längre några lagliga sätt att driva in skulden på. Så då avskrivs den.

Det är olika preskriptionstider på olika skulder.Stege.jpg

* Konsumtionsskulder avskrivs efter 3 år. Sjukvård ingår i den gruppen tex.

* Banklån har en preskriptionstid på 10 år.

* Hyresskulder efter en flytt är det 2 år på.

* Och skulder till staten (skatter) avskrivs efter 5 år.

Nu är det ju inte riktigt så enkelt att skulden blir x antal år och bara avskrivs, det skulle ju vara alltför lätt. Det finns vissa regler för att den ska preskriberas.

Det första som man ska veta är att skulden uppkom på den dagen som varan köptes på och inte från den dagen räkningen kom. Så det är alltså från och med köptillfället som räntan tickar på och skulden ökar.

Den viktigaste regeln för att skulden ska avskrivas är att man inte får ”godkänna” skulden. Man får inte ha avgett löfte om att man ska betala den, godkänna en avbetalningsplan eller på annat sätt erkänna skulden. Har man gjort det så förlängs preskriptionstiden med 3 år till, för då räknas det som att preskriptionstiden har brutits.

Så om man får ett föreläggande från tex kronofogden eller ett inkassoföretag ska man kolla hur gammal skulden är. Är den äldre än 3 år (för konsumtionsskulder) och man inte har pratat, skrivit eller haft någon som helst kontakt med borgenären (den man har skulden till) ska man direkt överklaga. Hur det kan se ut ser du här..

Det är upp till inkassoföretaget eller borgenären att bevisa att du verkligen har fått information om skulden, tex via delgivning eller rekommenderat brev. Det går aldrig att bevisa att ett vanligt brev har kommit fram , så beviset måste så att säga ha din underskrift för att gälla. I annat fall är det bara till att blåneka, bevisbördan är deras..

 

OBS! En skuld dör inte automatiskt utan man måste åberopa det! När skulden är över dessa preskriberingstider. Så fakturor kan alltid komma livet ut, men man skall bestrida dem efter tidens utgång, så ha koll på alla datum också! Innan bör du bara skita i det. Eftersom svar innan tiden gått ut anses som att du besvarat skulden. Och då börjar preskriberingstiden om. Dock så skall du ha kvitterat ut ev påminnelse och krav via rekommenderat brev. Inget annat gäller. Ett vanligt brev är ingen garanti för att du fått den informationen.

Har du fler frågor ring kundtjänst på Kronofogden direkt. Du kan vara anonym och bara dubbelkolla allt.

 

Du har också rätt att få din historik utskriven så du vet vilka som varit där och begärt utmätning 20år tillbaka.

En borgenär, låt oss säga en bank, kan få preskriveringstiden förlängd genom att använda kronofogden. Genom att de skickat det till kronofogden förlängs tiden med ursprungstiden, alltså det börjar från noll. Borgenären kan dessutom dra tillbaka skulden efter det – men då räknas det ändå från det datum det kom in till Kronofogden första gången. Så man måste ha koll på sin historik och inte godkänna gamla skulder.

 

Det är en djungel. Alla, både gäldenärer och borgenärer använder de kryphål som finns.

Typiskt va!

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.